Kan du slå en pensionär?

Bild: SVT Play

Nu slog jag på TV:n och såg SVT-programmet "

Kan du slå en pensionär?",

ett program som jag för övrigt fick frågan om att medverka i som expert, som dietist. Tyvärr fick jag tacka nej eftersom jag var jobbade heltid då som anställd och dessutom var höggravid.

I senaste avsnittet medverkar

Leif

, som en av pensionärscoacherna. Han har en bakgrund i kulturvärlden och fick mig att tänka på hur viktigt kultur, roliga upplevelser och relationer är för hälsan. Det spelar ingen roll om du tränar varje dag, sover åtta timmar varje natt och äter nyttigt. Får du ingen social stimulans i form av familj, vänner och upplevelser kommer du inte må bra ändå. Även en bra bok, en bra film eller ett besök på museum eller restaurang (gärna tillsammans med någon du gillar) är alltså väldigt hälsosamt. Roligt är det också. Win win.

Den ohälsosamma hälsobranschen

Jag fick en fråga här i bloggen om vad jag jobbar med. Jag är dietist och journalist och har jobbat med hälsa i över tio års tid. Men inte just nu. Nu jobbar jag som kommunikatör för Värmdö kommun, trivs jättebra och är mitt uppe i ett stort webbprojekt där jag är redaktionellt ansvarig.

Eller jag jobbar i alla fall inte avlönat med hälsa på dagarna. På min lediga tid skriver jag inlägg i den här och driver mitt ideella arbete  för 2,6 miljonerklubben- för kvinnors hälsa, där jag är ambassadör. Jag trivs fint med att ha det så, att låta hälsa just nu vara ett starkt intresse. Någon gång i framtiden kommer jag säkert att jobba aktivt med det igen.

Det jag saknar minst med hälsobranschen är den hysteriska LCHF-debatten. Där det sunda förnuftet, helhet och balans har fått ge vika för svart-vitt-tänkande och snabba lösningar. Alla mår inte bättre av att skippa kolhydrater (eller det "vita giftet": vetemjöl och socker) till förmån för mer fett och protein. Tvärtom.

Det finns mycket annat som är snett i hälsobranschen. Till exempel att pengar och vinstintresse styr vilka livsmedel som marknadsförs. Det fick jag inte minst erfara när jag jobbade för Frukt & Grönt Främjandet som hade funnits och drivit sina viktiga frågor i över 20 år men fick lägga ner sin verksamhet på grund av brist på pengar, ingen investerare ville satsa på våra "mjuka värden".

Pengar styr också annonsering och på senare tid redaktionellt innehåll i alla typer av hälsoinriktad massmedia med vinstintresse; tidningar, webbplatser. Advetorials är bara ett exempel som blir allt vanligare. Det som säljer får utrymme.   

En annan tvivelaktig gren av branschen är själslig hälsa. Jag tycker att det är jättebra och viktigt att intressera sig för mental hälsa och att må bra psykiskt (eftersom det går hand i hand med vår fysiska hälsa) men inte när vi hamnar inom området new age-healing-homeopati och annan hokus pokus, långt ifrån beprövad vetenskap. Här minns jag ett jobb som jag hade på ett hälsocenter som fortfarande drivs av samma ägare, centralt i Stockholm (hur kan det finnas kvar?). Hälsocentret hade en stark inriktning på kropp och själ och den vanligaste kunden var utbränd och/eller hade en ätstörning. Utåt sett verkade allt väldigt harmoniskt men bakom kulisserna härjade en närmast psykopatisk chef som lurade av svaga kunder mycket pengar och drev sin egen personal till just det som hälsocentret skulle motverka, utbrändhet. Jag var inte personligen drabbad men tyckte synd om flera av mina kollegor (och kunder) och insåg snabbt att det mot alla odds var en mycket sjuk arbetsmiljö som jag hade hamnat i.

Så nej, jag saknar inte att jobba inom hälsobranschen det minsta just nu. De frågor jag brinner för får jag igenom ändå, till exempel i det här forumet (i dagsläget ökar den här bloggen rejält, senaste månaden hade mina besökare ökat med nästan 2000 st. Roligt!). Och om/när jag känner för att jobba aktivt med hälsa igen vill jag vara på ett ställe som stämmer överens med min egen uppfattning om att må bra.För självklart finns det bra ställen. Också. Genuint hälsosamma undantag som bekräftar regeln.

Öl nyttigare än mjölk?

Idag skriver

SvD

om Heinekens senaste marknadsföringsdrag - att öl är nyttigare än mjölk. Med argument som mindre kalorier, 3 dl ger " 85 kcal jämfört med standardmjölkens 140 och 128 i apelsinjuice" och att "öl är en naturlig dryck" försöker man bygga upp ett slags hälsobuzz kring det här.

Oj, vad Svensk Mjölk (som snart

läggs ner

) måste rasa över detta...

Det är ju ganska lätt att sticka hål på argumentetn på en gång, vanligt vatten är den absolut mest kalorisnåla drycken och lättmjölk innehåller bara 117 kcal (3 dl som är måttangivet här är dessutom mycket, när det gäller mjölk i dricksglas rör det sig oftast om enbart 2 dl). Och mer naturlig dryck än mjölk är väl svårt att hitta? Möjligtvis vatten då.

Hela alkoholresonemanget kring öldrickande, beroende etc, verkar man helt sopa under mattan.

Däremot, vad Heineken har missat är ju att öl är en bra källa till B-vitaminer. Tror inte det Nederländska huvudkontoret som har startat öl-hälso-kampanjen, läser min blogg så den informationen bjuder jag på.

Mer än bara mat

Igår träffade jag min kompis, som också är dietist och vi kom in på en diskussion om att hälsa och viktminskning handlar om så mycket mer än bra mat.

När jag tog emot dietistkunder/patienter bestod 80-90 % av personer som ville gå ner i vikt. När vi började samtala om hur just den här personens matvanor såg ut hände det nästan alltid att vi kommer in på helt andra områden än mat. Ofta visar det sig att grundproblemet var stress på jobbet som gjorde att min dietistkund jobbade över och tog en hamburgare och en chokladbit på vägen hem. Eller så visar det sig att han eller hon har svårt att sova och därför går upp och äter en macka på natten. Mat, motion, sömn och stress är alla viktiga delar som skapar en större helhet och som avgör hur vi mår.

Att arbeta som dietist, med hälsa och friskvård är därför ett slags detektivarbete, där man tillsammans lägger ett stort och ibland ganska komplicerat hälsopussel. Jag kan skriva hur mycket som helst om det här men nöjer mig för tillfället. To be continued...

Skippa det röda köttet idag

Idag är det återigen en

meatless monday

. Därför tycker jag att det passar bra att skriva om

Livsmedelsverkets nya undersökning

. I höst kommer vi förmodligen både få nya nordiska näringsrekommendationer  och nya riktlinjer för rött kött och charkprodukter:

Rött kött och charkprodukter  kan innebära hälsorisk

Forskning visar att personer som äter mycket rött kött och charkprodukter har större risk att få hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer, till exempel tjock- och ändtarmscancer, och kanske även bukspottkörtelcancer. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm och vilt.

I samband med att många idag äter enligt LCHF (Low Carb High Fat) och andra trenddieter kan svenskarnas kött- och charkkonsumtion ha ökat betydligt de senaste åren.  Livsmedelsverket har nyligen utfört en ny undersökning av svenskarnas matvanor. Resultatet kommer att visa hur stor konsumtionen är av kött och chark är. Tillsammans med de nya nordiska näringsrekommendationerna som beräknas vara färdiga i höst kommer Livsmedelsverket att bedöma om det finns anledning att införa ett råd om minskad mängd kött och chark.

Så ikväll tänkte jag testa

det här vegetariska receptet

, från Underbara Claras blogg. Därifrån är även receptbilden lånad. Kanske inte det smalaste receptet - om man tillsätter fet creme fraiche - annars verkar det ju både gott och nyttigt (sojabönor innehåller, förutom protein och fibrer ett östrogenliknande ämne som kallas fytoöstrogener som kan motverka cancer)

Matens effekt på åldrande

Idag skriver SvD om att vi sedan 1950 lever allt längre. De barn som föds idag väntas bli minst 100 år gamla. Bättre hygien och varierad kost anses vara två framgångsfaktorer. Samtidigt kan vi längre ner i artikeln läsa att maten vi äter kan vara ett hot mot hälsa och längre liv. Fler kemikalier (som inte bara finns i mat utan överallt i vår miljö) och snabbt nedbrytbart socker är speciellt oroväckande.

- Människan har på kort tid introducerat 100000 kemikalier som inte fanns tidigare och många kan inte brytas ner i naturen. Samtidigt har vi i stor skala gått över till en diet baserad på snabbt nedbrytbart socker, något som orsakat insulinresistens och diabetes, säger Brun Ulfhake, professori anatomi vid KI, till SvD.

Min kommentar
Det är ju inte bara är sockret som är boven i dramat när det gäller insulinresistens, övervikt och diabetes. Som vanligt handlar det om the big picture, vad vi äter i största allmänhet, anpassat till hur vi lever. För mycket och för ensidig mat, oavsett om det är socker, fett eller protein i kombination med för lite motion, för lite sömn och för mycket stress är det du ska se upp med om du vill leva länge och må bra.

Och det här är bra mat enligt mig. Med tillägg av extra fokus på antioxidanter, färgrika frukter, bär och grönsaker, som har en bevisat skyddande effekt mot åldrande (antioxidanter skyddar cellmembranen mot fria radikaler). Bäst effekt får du av antioxidanter i naturlig form, inte av kosttillskott och piller. Då får du nämligen i dig exakt rätt mängd och hjälpämnen som forskarna ännu inte identifierat (och som därmed inte kan tappas på burk).

Må bättre av fler korta semestrar

Tre, fyra korta semestrar under året är bättre för hälsan än en lång. Det skriver bland annat DN och hänvisar till en holländsk studie som visar att de positiva effekterna av semster (till exempel mindre stresssymtom) avtar efter bara en vecka på jobbet. Enligt DN-artikeln finns det egentligen inte något vetenskapligt stöd för att vi skulle må bättre av minst tre veckors sammanhängande semester (som ändå har etablerats som en slags sanning). Det gynnar bara näringslivet.

Härliga nyheter tycker jag och andra egenföretagare! :)

Vädret påverkar vår hälsa

Jag bloggade tidigare om huvudvärk och väderomslag, idag skriver DN om vädrets påverkan på vår hälsa. Här påvisas effekter av temperatur, lufttryck och luftfuktighet på hjärta-kärl, huvudvärk och infektioner.

Min kommenterar
Intressant att man har sett att vintrar med mycket snö ger mindre depression och nedstämdhet. Beror det på att det blir ljusare, att snö reflekterar solljus (som påverkar melatonin och serotonin-nivåerna i hjärnan)?

Natur ger bättre hälsa

Visste du att det är vetenskapligt bevisat att vi mår bättre om vi regelbundet är ute i naturen? Det är miljöpsykologen Roger Ulrich, professor vid Texas A & M University i USA som tillsammans med forskarekollegor har visat att frisk luft, sol och gröna miljöer (skog) dämpar stresshormonpåslag, blodtryck och puls.

Dessutom ger skogs- havs- och bergsmiljö en psykologisk trygghetskänsla, kanske beroende på att det är miljöer som påminner om de vi levde i för länge sedan. Människokroppen är ju fortfarande konstruerad på samma sätt som på stenåldern.Här kan du läsa mer om Roger Ulrichs teori.

Här i Stockholm är det lätt att ta sig ut till naturområden, för dig som vill ha hjälp på traven ordnar Naturskyddsföreningen naturvandringar året om, info finns på den här sidan.

Liten näringsskola del 5- Vitaminer

Vitaminer ger ingen energi men är livsviktiga för många funktioner i kroppen. Till exempel behövs olika vitaminer när mat omsätts till energi och för att vårt immunförsvar ska fungera. Vitaminer delas in i två grupper, vattenlösliga och fettlösliga:

Vattenlösliga vitaminer
Här ingår C-vitamin och olika sorters B-vitamin.

C-vitamin finns bland annat i kiwi, citrusfrukter, potatis och vitkål. C-vitamin hjälper kroppen att ta upp det järn som finns i maten. Det är också viktigt för bindvävens uppbyggnad. Bindväven i sin tur stärker blodkärl, hud, skelett och tänder.

B-vitaminer finns det flera olika sorter av. B1 (tiamin), B2 (riboflavin) och B6 (pyridoxin) behöver kroppen för att kunna omsätta kolhydrat, protein och fett till energi. Vitamin B1 behövs också för att muskler och nerver ska fungera. I fullkornsmjöl finns vitamin B1, B2 och B6 naturligt, medan vitare mjöler oftast är berikade. Det gör att även bröd och pasta innehåller dessa B-vitaminer. Du hittar också de tre vitaminerna i skinka och lever.

Folsyra Folsyra (folat) är också ett B-vitamin som finns i tex fullkornsbröd, müsli, lever, och grönsaker. Kroppen behöver folsyra för celldelning (därför är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med folsyra i början av en graviditet). Folsyra behövs också för att kunna producera protein och bilda röda blodkroppar.

Fettlösliga vitaminer
Här ingår vitamin A,D, E och K-vitaminer.

A-vitamin finns det gott om i mjölkprodukter, lever, fet fisk och äggula. Dessutom kan kroppen omvandla betakaroten från tex morötter och mörkgröna bladgrönsaker, till A-vitamin. A-vitamin är viktigt för synen, huden, slemhinnorna och tillväxten.

D-vitamin finns främst i feta fiskar, äggula, mjölkprodukter och margarin. Kroppen kan bilda D-vitamin i huden av solljus. D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium och fosfor, vilket i sin tur är viktigt för skelett och tänder.

E-vitamin finns i vegetabiliska oljor och margarin, men även i spannmålsprodukter (framför allt vetegroddar) samt i nötter, mandel, bönor, ägg och persika. E-vitamin är en stark antioxidant som skyddar kroppens celler mot fria radikaler.

K-vitamin behövs för att för blodet ska kunna koagulera (stelna). Dessutom är det viktigt för energiomsättningen och för att lever och muskler ska fungera. Den K-vitaminmängd du behöver produceras till stor del av tarmbakterier, resten får du via maten, tex från spenat, broccoli och lever.

Bild: Lantmännen

Bra mat är god mat

Kom i form-projektet, del 5:

Bra mat
Som dietist är jag tydligen lite hemmablind, det som borde vara steg 1 i mitt kom i form-projekt blir därför steg 5. Å andra sidan känns det så självklart, de flesta vet vilken mat de bör satsa på om de vill minska eller hålla vikten. Enligt mitt sätt att se det handlar det INTE om att bara knapra morötter eller köra konstiga dieter. Jag säger som min dietistkollega Anna Ottosson "dieter är som för små kläder, svårt att hitta några som passar". Nej, tänk istället att bra mat är god mat. Och satsa på att ät ungefär så här:

- Ät varierat och regelbundet varje dag: frukost, lunch, middag och ett par-tre mellanmål, jämnt utspridda över dagen. Det bör helst inte gå mer än tre fyra timmar mellan varje ättillfälle.

- Minska mängden snabba kolhydrater, salt och mättat fett som finns i till exempel godis, söta drycker, feta färdigrätter, charkprodukter, ost, bakverk och snacks. Läs innehållsdeklarationer på de livsmedel du köper och håll utkik efter nyckelhålsmärkning som visar vägen till mataffärens hälsosammare alternativ.

- Välj rätt fettkvalitet, satsa på fet fisk (till exempel lax och makrill), vegetabilisk olja (som raps- och olivolja), nötter, frön och avokado i lagom mängd.

- Öka mängden fibrer och andelen vitaminer och mineraler genom att satsa på fullkornsprodukter (till exempel fullkornsvarianter av bröd, pasta, ris) och mer frukt och grönsaker. När det gäller frukt och grönsaker är ”fem om dagen” en bra tumregel: se till att få i dig frukt och grönsaker varje gång du äter (en frukt eller en grönsaksportion vid varje måltid och mellanmål). Välj frukt och grönt av olika sorter och olika färger för att variera ditt intag av vitaminer och mineraler.

- Tänk tallriksmodellen.

Även om de flesta av oss mår bra av råden ovan är det svårt att ge allmänna rekommendationer när det gäller mat. Vi är alla olika, personlighetstyp och individuell livsstil styr vad som passar just dig bäst. Likadant är det med träning, men för de flesta är det viktigt att kombinera bra mat med motion (helst 60 minuter per dag).

Recepttips? Här kommer ett av mina säkra kort:
Stinas kycklingsallad

Annars tycker jag att Tasteline är bra på det här. Recepten i länken är granskade av en annan dietistkollega till mig, Mia Troberg-Elonq. Även bilden är lånad från Tasteline.