På begäran går jag här in lite djupare på hur kostfiber kan skydda mot cancer, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom
Olösliga fibrer (i till exempel fullkornsbröd/bröd med hela korn, vetekli etc) får igång de viktiga mag- tarmrörelserna som underlättar matsmältningen. En snabb passage minskar risk för att eventuella cancerframkallande ämnen kommer i kontakt med slemhinnan i tarmkanalen, olösliga fibrer kan därmed förebygga tjocktarmscancer. När olösliga fibrer (hit räknas även prebiotika) fermenteras- omsätts av tarmbakterier, bildas även fermenteringsprodukter, SCFA, korta, organiska fettyror, till exempel smörsyra och propionsyra. När propionsyra omsätts i levern hämmas syntes av LDL-kolesterol. Olösliga fibrer/prebiotika kan därmed motverka hjärt-kärlsjukdom. Butyrat- nedbrytningsprodukt av smörsyra, stannar i tjocktarmsväggen där den ger energi till tjocktarmsbakterier samtidigt som butyrat i sig verkar antiinflammatoriskt och cancerhämmande.
Lösliga fibrer ( i till exempel frukt och grönsaker) kan binda gallsalter så att de följer med fibrerna ut med avföringen. Det innebär att levern behöver tillverka nya gallsalter, då behöver levern bryta ner kolesterol (som innehåller byggstenar till gallsalterna). Därmed sänks kroppens nivå av LDL-kolesterol vilket i sin tur minskar risk för åderförkalkning och påföljande hjärt-kärlproblem. Lösliga fibrer kan på så sätt förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Både lösliga och olösliga fibrers förmåga att ge snabbare magsäckstömning och tarmtransport ger även en minskad absorption av energigivare (fett, kolhydrat, protein) och kolesterol, vilket ger en lägre risk för övervikt och diabetes. Det beror även på att fibertäta livsmedel har lägre energitäthet och ger högre mättnadskänsla. Dock krävs minst 25 gram kostfiber dagligen för effekt på övervikt och diabetes. Fler studier behövs för att säkerställa kostfibers positiva effekter.
Ni som vill gå ännu djupare, läs kapitlet om kolhydrater och kostfiber i "Näringlära för högskolan" (se tidigare blogginlägg) som även är källa till det här blogginlägget.
Olösliga fibrer (i till exempel fullkornsbröd/bröd med hela korn, vetekli etc) får igång de viktiga mag- tarmrörelserna som underlättar matsmältningen. En snabb passage minskar risk för att eventuella cancerframkallande ämnen kommer i kontakt med slemhinnan i tarmkanalen, olösliga fibrer kan därmed förebygga tjocktarmscancer. När olösliga fibrer (hit räknas även prebiotika) fermenteras- omsätts av tarmbakterier, bildas även fermenteringsprodukter, SCFA, korta, organiska fettyror, till exempel smörsyra och propionsyra. När propionsyra omsätts i levern hämmas syntes av LDL-kolesterol. Olösliga fibrer/prebiotika kan därmed motverka hjärt-kärlsjukdom. Butyrat- nedbrytningsprodukt av smörsyra, stannar i tjocktarmsväggen där den ger energi till tjocktarmsbakterier samtidigt som butyrat i sig verkar antiinflammatoriskt och cancerhämmande.
Lösliga fibrer ( i till exempel frukt och grönsaker) kan binda gallsalter så att de följer med fibrerna ut med avföringen. Det innebär att levern behöver tillverka nya gallsalter, då behöver levern bryta ner kolesterol (som innehåller byggstenar till gallsalterna). Därmed sänks kroppens nivå av LDL-kolesterol vilket i sin tur minskar risk för åderförkalkning och påföljande hjärt-kärlproblem. Lösliga fibrer kan på så sätt förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Både lösliga och olösliga fibrers förmåga att ge snabbare magsäckstömning och tarmtransport ger även en minskad absorption av energigivare (fett, kolhydrat, protein) och kolesterol, vilket ger en lägre risk för övervikt och diabetes. Det beror även på att fibertäta livsmedel har lägre energitäthet och ger högre mättnadskänsla. Dock krävs minst 25 gram kostfiber dagligen för effekt på övervikt och diabetes. Fler studier behövs för att säkerställa kostfibers positiva effekter.
Ni som vill gå ännu djupare, läs kapitlet om kolhydrater och kostfiber i "Näringlära för högskolan" (se tidigare blogginlägg) som även är källa till det här blogginlägget.