DN

Kom i form med DN


DN kör också kom i form-tema, här får vi följa småbarnsmamman Mimmi som ska börja träna, äta bättre och öka motivationen genom att få experthjälp av ett team med dietist (min dietistkompis Maria Nygårds- superduktig!), personlig tränare, läkare och psykolog.  Mycket av materialet är låst enligt DN:s nya plustjänst, så tyvärr kan jag inte komma åt allt men det jag har läst tycker jag verkar bra och vettigt. Speciellt det här stycket var bra (från länkade texten om vikt och mat, se ovan):

"Forskningen visar att det inte finns en bantningsmetod som passar alla. En del går till exempel bara ner något enstaka kilo av att hoppa över kolhydrater i pasta, bröd och potatis, medan andra rasar i vikt. 

Vi är alla unika, med olika ämnesomsättning och gener. Det gör att vi också påverkas olika av maten vi äter. Forskare börjar i dag hitta de gener som på sikt kan visa om man lättast går ner i vikt med fettsnålt, lågkolhydratkost eller balanserad traditionell medelhavsmat. Inom några år kommer det sannolikt att finnas gentester som visar vilken diet och träningsform som fungerar bäst för var och en."

Intressant. Kommer bli rusning efter de där gentesterna, om de nu någonsin går att uppfinna och om man lyckas utveckla dem korrekt. Men även utan gentest tror jag att de flesta av oss känner instinktivt vad som passar oss bäst, bacon- eller fruktbaserad frukost, löpning, gymträning eller långpromenader osv. Och kontentan här tycker jag är att det inte finns någon universallösning eller mirakelmetod. Vi är alla olika.Och tur är väl det, vad likriktat och enformigt det hade blivit annars.

Bild: DN

Högt blodtryck vanligare än undernäring

The Lancet har nyligen utfört den största sammanställning som någonsin har gjorts över hälsotillståndet i världen.. Ett stort antal forskare har samlat statistik från 187 länder. Karin Bojs skriver om sammanställningen i DN.

De tre huvdfaktorer som orsakar mest ohälsa och förtidig död är:

1. Högt blodtryck

2 Tobaksrökning

3 Alkohol

Hälsoforskare brukar använda ett mått som kallas för DALY, disability-adjusted life years. Det beskriver hur många friska levnadsår som går förlorade, antingen av svår sjukdom eller av död. Högt blodtryck står nu för sju procent av alla förlorade friska levnadsår i världen, enligt WHO:s sammanställning. Det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, njursvikt och många andra sjukdomar. Orsaken är i viss mån genetisk, men blodtrycket påverkas i hög grad av övervikt, stillasittande och för mycket alkohol.

Karin Bojs skriver att det går att jämföra sjukdomsstatistiken från år 2010 med motsvarande siffror från 1990:

"I många avseenden har vår värld blivit bättre på dessa tjugo år, precis som KI-professorn Hans Rosling brukar framhålla i sina fantastiskt pedagogiska föredrag.

Dödlighet som hänger samman med fattigdom har minskat globalt, exempelvis diarréer och undernäring. Mest av allt har antalet barn som dör av mässling minskat, tack vare framgångsrika vaccinationskampanjer.

För tjugo år sedan var undernäring i barndomen den vanligaste orsaken till sjukdom och för tidig död. Nu är det alltså högt blodtryck som ligger etta och undernäring i barndomen har åkt ned till åttonde plats. "

Fetma och övervikt som orsak till sjukdom har däremot klättrat: från att vara den tionde viktigaste orsaken till sjukdom och död år 1990 till att vara den sjätte viktigaste i dag. Övervikt är alltså ett större problem för världen i dag än undernäring.

Ett förändrat konsumtionsmönster kan vara en förklaring, eller som Karin Bojs uttrycker det: "Det nya sjukdomsmönstret hänger samman med att människor blir rikare. Att de kan köpa bilar och mera mat, att de slipper arbeta så mycket fysiskt och att de lägger pengar på cigaretter och läskedrycker. "

Min kommentar
Intressant och viktigt. Jag tycker också att det går att sammanfatta de största hälsohoten, högt blodtryck, tobak och alkohol med ett begrepp: livsstil. De behöver inte hänga ihop men gör det ofta. Och då handlar det om att se till och förändra helheten. Det hjälper inte att "bara" gå ner i vikt om du fortfarande stressar och kanske dämpar jobbiga känslor med cigaretter och alkohol. För att må bra och leva länge behöver vi lägga ett ganska stort hälsopussel där viktiga bitar som bra mat, motion, sömn och mindre stress/återhämtning, ska haka i varandra. För att inte bli överväldigad är det smart att börja med en bit och sedan bygga på så att du med små steg så småningom når målet.

Bild: DN

Livsfarliga vitaminpiller?


Igår spred DN och flera andra tidningar skrämseljournalistik om vitamintillskott, "Vitamintillskott kan ge tidigare död". Baserat på en dansk studie, en sammanställd analys av 78 mindre studier. (Där kanske en var den här, som DN har skrivit om tidigare, då med rubriken "Vitaminer kan öka dödsrisk").

Här handlar det alltså om att syntetiskt framställda vitaminer, speciellt om du tar mycket av en sort, tex enbart A- eller D-vitamin (just överskott av betakaroten, förstadium till vitamin A, har visat samband med ökad dödlighet i cancer och hjärt-kärlsjukdom i flera studier, tex en finsk studie om lungcancer, se PubMed). Just A, D, E (och K)- vitmaminer är fettlösliga, överskottet lagras i levern och är svårare för kroppen att göra sig av med än vattenlösliga vitaminer, B-vitmaminer och C-vitamin (där du helt enkelt kissar ut överskottet ). Mer info om olika vitamingrupper, källor i maten osv hittar du i min vitaminguide.

Min kommentar:
Som vanligt gäller det att ta den här typen av skrämseljournalistik med en nypa salt. Något även DN gör i det här stycket, den dramatiska rubriken till trots:

- Jag tycker att man kanske drar lite väl stora växlar på den här sammanställande analysen. Livsmedelsverkets rekommendationer står sig, alltså att man ska vara återhållsam med stora vitaminer till stora patientgrupper, säger Bengt Ljungberg, seniorexpert hos Läkemedelsverket, till DN.


Dock lite oklart med vad som menas med "stora vitaminer"...

Jag tänker så här:
  • Var försiktig med/undvik egna experiment med tillskott av främst fettlösliga vitaminer (A, D, E, K). Ät i så fall en kombinerad vitamin/mineraltablett som inkluderar samtliga vitamin- och mineralgrupper i en dagsdos.
  • Håll dig ännu hellre till naturliga vitamintillskott, det vill säga vitaminer i maten (se min vitaminguide ovan). Det är svårt att överdosera vitaminer genom vanlig mat.
  • Se till att du äter varierat och balanserat så att du får i dig rätt mängd av olika vitamingrupper. Personer i riskzon för vitaminbrist är äldre, veganer, unga tjejer och killar som bantar och övriga som går på extremdiet. Ät istället lagom mängd frukost, lunch, middag och ett par mellanmål varje dag med jämn balans av protein, fett och kolhydrater.Och välj gärna mat som är rik på fullkorn, frukt och grönsaker, så får du vitaminerna på köpet (tänk många olika färger = många olika vitaminer).


Mat är inte bara mat

Matkriget debatteras vidare i DN, den här gången genom en ny synvinkel från Miriam Sjöholm. Trots att hon bara är 21 år har hon en mängd erfarenhet och kloka funderingar kring mat. Hon har jobbat på mjölkgård i Turkiet, på restaurang i London och är på väg till Nepal för att plocka kaffe. Drömmen är att utbilda sig till gastronom och fortsätta läsa antropologi och matkultur på Stockholms universitet.

   - Jag tror inte på några dieter alls, självklart behöver vi både fett och kolhydrater. Det finns många mycket viktigare frågor att diskutera kring mat, som miljön, hållbarheten, djurhållningen och tillsatserna, säger Miriam till DN.

Det stora matintresset har hon fått hemifrån, hemma hos Miriam samlades familjen i köket, de åt alltid middag tillsammans och alltid lagad mat.

- Middagarna var ryggraden i vår familj, själva stöttepelaren. Och vänner var alltid välkomna.

När Miriam var tio år blev hennes far hjärtsjuk. Han drabbades av stroke när hon var fjorton och dog när hon var sexton. Även här blev maten viktig. Och tröstande.

– Visst var det tunga år när pappa var sjuk, men vi hade alltid maten tillsammans. Den blev ännu mer central och höll ihop familjen. Allt viktigt hände runt köksbordet hemma hos oss. När pappa hade dött, jag var sexton år då, minns jag att vi satt uppe hela natten vid köksbordet, tillsammans med vänner som kom och gick, och åt. Jag minns vad vi åt också, pasta, och pepparkakor och en banankaka, tror jag. Mamma trodde mycket på närhet, på att göra saker tillsammans. Hon sa, ”nu ska vi äta gott, vi ska inte glömma att njuta”.

Bild: DN

Så fint. Och klokt.

Årets folkhälsorapport



Idag skriver DN om årets folkhälsorapport för Stokholms län. Den utförs genom att 31 000 personer i Stockholm var fjärde år svarar på en enkät med ett hundratal frågor.

Den goda nyheten är att vi lever längre och får fler friska år. Medellivslängden har ökat, antalet hjärtinfarkter och fall av stroke har minskat samtidigt som den självskattade hälsan har förbättrats.

Även fetma hos barn har sjunkit något, åtminstone bland fyraåringar medan övervikt och fetma dessvärre ökar hos vuxna.41 procent av männen och 25 procent av kvinnorna uppger att de är överviktiga medan 11,7 procent av männen och 10,6 procent av kvinnorna tycker själva att de är feta.

En annan dålig nyhet är att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar, särkilt bland unga kvinnor där drygt 30 procent av kvinnor mellan 21-24 år uppger att de har problem med nedstämdhet, oro och sömn.

DN skriver också om att landstinget i Stockholm har en konkret handlingsplan för att förbättra medborgarnas hälsa. Bland annat ska stockholmarna förmås att idrotta, det förebyggande arbetet i skolan och inom vården ska bli bättre. Primärvården får därför ytterligare 15 miljoner kronor nästa år för hälsosatsningar (Hmm... här borde ju vi dietister få en stor del av kakan tänker jag...) Och, som Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd FP, kommenterar till DN- vi får inte glömma individens eget ansvar, det gäller även att kunna lyssna på, ta till sig och anpassa hälsoråden till den egna livsstilen.

Kloka ord


Steve Jobs (RIP) kloka ord som kan appliceras på det mesta i livet, jobb, familj osv:

"Att komma ihåg att jag snart ska vara död är det viktigaste verktyget jag någonsin haft för att göra stora val i livet.

Andras förväntningar, all stolthet, all rädsla för att göra bort sig eller misslyckas – allt det blir oviktigt inför döden.

– Kvar finns bara det som är riktigt viktigt. Att komma ihåg att du ska dö är det bästa sättet att undvika fällan att tro att du har något att förlora. Du är redan naken. Det finns ingen anledning att inte följa ditt hjärta."

Men något som också hade varit klokt vore om han från början valt att behandla sin cancersjukdom enligt vetenskapligt beprövade metoder (tex tidig operation) och inte genom alternativbehandling och specialkost. I alla fall om man ska tro Karin Bojs i dagens DN-artikel.

Vädret påverkar vår hälsa

Jag bloggade tidigare om huvudvärk och väderomslag, idag skriver DN om vädrets påverkan på vår hälsa. Här påvisas effekter av temperatur, lufttryck och luftfuktighet på hjärta-kärl, huvudvärk och infektioner.

Min kommenterar
Intressant att man har sett att vintrar med mycket snö ger mindre depression och nedstämdhet. Beror det på att det blir ljusare, att snö reflekterar solljus (som påverkar melatonin och serotonin-nivåerna i hjärnan)?

Ofarligt med högt kolesterol?

Apropå ägg och kolesterol (se tidigare påskinlägg) så skriver flera läkare och forskare en debattartikel i DN idag om att högt kolesterol inte är så farligt som vi har trott. I alla fall inte för friska män och kvinnor.

Idag behandlas över en halv miljon svenskar med statiner för högt kolesterol, nu visar nya studier från Cochrane Collaboration att behandling med statiner enbart har effekt för män som tidigare genomgått en hjärtinfarkt och som därmed behöver sänka sitt kolesterolvärde. Debattartikeln ifrågasätter faran med högt kolesterol och tar även upp risken med de biverkningar statiner kan ge, där cancer inte är ovanligt.

Min kommentar
Intressant med genusperspektiv när det gäller forskning och behandling. Och ifrågasättandet av vilka försökspersoner som egentligen deltar i studier och hur dessa resultat ofta felaktigt generaliseras. Hur ofta sker det här? Inom vilka andra behandlingsområden och läkemedel?

När jag pluggade till dietist fick vi lära oss att det var viktigt att få en jämn balans mellan det "onda" LDL-kolesterolet och det "goda" HDL-kolesterolet. Det enda sättet att öka kroppens nivåer av HDL-kolesterol på naturlig väg (och därmed sänka LDL-nivåerna) är genom motion. Garanterat biverkningsfritt, om inte träningsvärk räknas då.