maghälsa

Kartläggning av mikrofloran


New York Times skrev nyligen om ett nytt stort forskningsprojekt, Human Microbiome Project där många forskare har kartlagt människans bakterieflora för att hitta kopplingar till hälsa och sjukdom. Det femåriga projektet Human Microbiome Project kan jämföras med den kartläggning som har gjorts av människans gener, HUGO (Human Genome Project).

Human Microbiome Project har engagerat 200 forskare vid 80 institutioner som metodiskt har delat in genetiskt material av bakterier tagna från nästan 250 friska personer i sekvenser.

Forskarna upptäckte fler bakteriestammar än vad de hade förväntat sig- över tusen bakteriestammar för varje person. Varje persons samling av mikrober var dessutom individspecifik.

Kartläggningen kunde påvisa hur känslig vår mikroflora är för interaktioner, till exempel vilken inverkan antibiotika har på tarmfloran och hur lång återhämtningsperiod som krävs efter en antibiotikakur. Även samverkan och reaktioner på andra läkemedel kunde påvisas.

Resultatet visade också att beroende på sammansättning av mikroflora är vissa är mer känsliga för infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar och fetma medan andra är motståndskraftiga. På så sätt är vi nu ett steg närmare att kunna fastställa kriterier för hur en sund bakterieflora i till exempel tarmen bör vara sammansätt.

Nästa steg blir att utföra fler studier för att bättre kunna förstå kopplingen mellan vår kartlagda mikroflora och olika sjukdomar, för att på sikt förbättra vår hälsa genom att medvetet förändra mikrofloran och dess bakteriesammansättning.

Resultaten från Human Microbiome Project publicerads nyligen i tre PLoS tidskrifter och i Nature.

Älska din mage



" Din mage är värmepannan som jobbar dygnet runt för att kroppen ska fungera i topptrim", ungefär så säger den brittiska kändisnutritionisten Chris Fenn på webbplatsen "Love your tummy" där gastroenterologer har gått samman världen över  (genom World Gastroentorology Organisation) och ger sina bästa tips om maghälsa. Här kan du till exempel ladda ner din egen magdagbok och testa din magtyp. Bra sajt som förmodligen snart kommer i svensk version.



Goda bakterier kan skydda mot allergi

Idag upptäckte jag den här nyheten på SVT text-TV (och tycker det är lite kul att den går att länka till).

Många olika sorters goda bakterier som etableras tidigt i tarmen kan skydda mot utveckling av allergi hos barn, visar en studie utförd av Thomas Abrahamsson på Linköpings universitet.

Vid en vaginal förlossning sker denna etablering naturligt då barnet kommer i kontakt med mammans bakterieflora. Barn som föds med kejsarsnitt får i sig goda bakterier både genom hudkontakt och bröstmjölk.

Även bakterier i omgivningen, i hemmet är viktigt för barnets immunförsvar. Alltför rena och bakterifria ytor blir enligt Thomas Abrahamsson en grogrund för astma och allergier:

- Bakterier får barnets immunförsvar att mogna på bästa sätt.

En bra anledning att strunta i de där dammråttorna i hörnet idag då…

Prebiotikas koppling till IBS och vikt


Jag har tidigare skrivit om prebiotika, fibrer maten (till exempel fiberrika grönsaker, bönor och linser) som bryts ner och omsätts av goda bakterier i våra tarmar. Prebiotika är kort och gott bakteriernas mat.De flesta av oss behöver öka sitt intag av prebiotika, det här är fiberrik mat som vi ofta äter för lite av. Men det finns grupper som kanske redan får i sig för mycket av det goda och som istället för bättre maghälsa tvärtom kan få problem med gaser och "självinducerad IBS" (Irritable Bowl Syndrome). Speciellt gäller det om man för snabbt trappar upp sin fiberkonsumtion.

Det finns också teorier om att den här sortens fibrer ger ett extra kaloritillskott som tillverkas av våra tarmbakterier. Här skriver Läkartidningen mer om det och om IBS-problemet. Jag ställer mig dock tveksam till det här med extra kalorier, enligt artikeln verkar det röra sig om 2 kcal/gram fibrer. De flesta av oss äter inte mer (eller har till och med svårt att komma upp i) den dagliga rekommendationen på 25-35 gram kostfibrer, det i sin tur skulle i så fall ge max 70 extra kalorier. Inget direkt överviktshot enligt mig... Tvärtom tror jag mer på de studier som visar att en bra maghälsa och tillräckligt med goda bakterier och fibrer är viktigt för vår ämnesomsättning och mättnadskänsla. Så en lagom dos prebiotika genom fiberrik mat är bara bra.

Spännande forskning om maghälsa och bakterier


Igår skrev DN om spännande, ny forskning om maghälsa och tarmbakterier. I studier på möss har man sett att en normal tarmflora påverkar psykologiska faktorer och beteendemönster. Till exempel att undvika faror, att orientera sig och ta in intryck från omgivande miljö.

- Bakterierna och vi har en mycket lång gemensam historia. De har ett intresse av att vi ska överleva. Man kan tänka sig att de sänder en signal till vår hjärna som säger: var försiktig, säger Dusko Ehrlich,en av världens främsta experter på tarmbakterier som jobbar på på det franska institutet för jordbruksforskning INRA, till DN.

Forskningen om maghälsa och bakterier är bara i startgroparna men har ändå lyckats hitta samband till sjukdomar som allergi, astma, autism, cancer och neurologiska sjukdomar.Här behövs mer forskning för säkrare resultat men när det gäller inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Min kommentar
Alltså borde det finnas en extremt lovande marknad för produkter med probiotika, goda bakterier. Men en naturlig tarmflora är svår att efterlikna. Än vet inte forskarna den exakta avvägningen mellan vilka och hur många som behövs av de olika bakteriestammarna. Individuella skillnader gör det hela svårare och det är svårt att hitta en universal lösning som fungerar för alla (som inom så många andra områden med hälsokoppling...).

Kan probiotika minska stress?

Vi vet redan att goda bakterier är bra för vår maghälsa och immunförsvaret. Nu visar en ny studie att probiotika även kan påverka hjärnan och dämpa stressreaktioner.

En fransk studie som nyligen publicerades i British Journal of Nutrition visar ett samband mellan tarmflora, hjärnan och stress. I det här fallet fick flera kvinnor testa ett preparat som innehöll en kombination av två dokumenterade probiotiska bakterier (Lactobacillus helveticus Rosell-52 och Bifidobacterium longum Rosell-175).

I studien genomfördes psykiska självskattningstester och mätningar av kortisol i urinen, en biomarkör för stresspåslag. Resultatet visade att en månads intag av probiotika hade effekt på ångest, depression och stress.

Fler studier behövs innan vi kan säkra sambandet mellan probiotika och psykologiska effekter. Men en sak är säker, forskningen om goda bakterier har bara börjat, vi har många spännande överraskningar framför oss.

Mer om det här kan ni läsa i min kommande artikel om probiotika och maghälsa i tidningen Amelia. Återkommer när den finns i butik.

PS. På bilden ser ni ett bud med probiotika, Danones Actimel, komplett med mössa och vantar :) dock var det inte Actimel som testades i just den här studien.

Vårgodis

Vårens primör no 1, sparris, är fortfarande som godast, billigast och hittas från en odling nära dig (eller ja, ganska nära... relativt lätt att få tag i svensk sparris i alla fall, till exempel från Gotland). Och nu är det ju snart mer försommar än vår men som sagt, sparris is still going strong.

Jag gillar att äta sparris med tuggmotstånd, lite smält smör eller parmesan och lite salt. Perfekt tillbehör till det mesta.

Nyttigt är det ju också så klart, sparris är fullproppat med B-vitaminen folat, c- och a-vitaminer, antioxidanter och lite kalcium. Dessutom en stor dos fibrer och prebiotika i form av tex inulin, som ger bra maghälsa.

För mycket fibrer?

Jag har länge tänkt blogga om SvDs artikelserie om fiber. Äntligen fick jag tid till det. Tycker att det är bra att SvD uppmärksammar att det inte går att tillsätta fibrer lite hur som helst i livmedel som från början är fiberfattiga, tex vitt bröd, det är faktiskt för bra för att vara sant. Troligtvis saknar de tillsatta fibrerna den positiva effekt som finns naturligt i ursprungsprodukt.

Jag tänker också på att många så här i GI-tider och undvikandet av vitt bröd etc riskerar att få i sig för mycket fibrer. Man tror att besvären beror på en överkänslighet mot laktos och/eller gluten och testar att undvika det. Men med en oklar självdiagnos riskerar man istället att utesluta viktiga livsmedel i onödan och ändå inte få bukt med den egentliga orsaken. Många gånger kan en överdosering av fibrer istället vara boven i dramat.

Även om de flesta av oss äter för lite kostfibrer, vi behöver komma upp i ungefär 25-30 gram om dagen, så är det relativt vanligt att få i sig för mycket av det goda. Speciellt om man satsar på att "äta nyttigt", lågt GI, fullkorn, linser, bönor och liknande kolhydrater. Den här typen av mat är jättebra för oss. I lagom mängd. Bönor, linser, lök och fullkorn innehåller en hög halt kostfibrer av en sort som kallas oligosackarider, även kallat prebiotika, som fungerar som mat för goda bakterier i tarmen. När de goda bakterier i tjocktarmen omsätter oligosackarider bildas gaser som biprodukt. Får vi i oss för mycket av den här sortens kostfiber kan det upplevas som om magen blir uppblåst, körig och gasig. Speciellt om du ökar ditt fiberintag väldigt hastigt. Trappa i så fall upp fibermängden långsamt, ca 5 gram om dagen tills du är uppe i max 30 gram (ett äpple innehåller ungefär 2 gram fibrer och en skiva fullkornsbröd 9 gram).

Dessutom verkar det, enligt SvD, som om de konstgjorda, tillsatta fibersorterna i normalt fiberfattiga livsmedel orsakar och/eller förvärrar magproblemen.

Tror du ändå att besvären beror på känslighet mot laktos eller gluten? Besök läkare och få en säker diagnos innan du börjar experimentera med kostomläggning på egen hand.

Fibrer och maghälsa är något som ligger mig varmt om hjärtat, jag skrev därför ett liknande inlägg (och en hel bloggserie om maghälsa) på 2,6 miljonerbloggen- för kvinnors hälsa.

Gå i magskola

Apropå maghälsa, så kommer nu 2,6 miljonerklubben (för kvinnors hälsa) att fokusera på området genom sina magskolor.

Tanken med magskolorna är att:
- Öka kunskapen om magens viktiga roll för välbefinnande och balans
- Understryka vikten av bra kostvanor och motion

När, var, hur?
Göteborg - 28 mars, Elite Park Avenue Hotel , Taube Bio, Göteborg kl. 17.15-20.15
Stockholm – 31 mars, Summit, Grev Ture Lounge, kl.17.00-20.00
Malmö - 5 april, Slagthuset, kl.17.00-20.00

Innehåll:
- Magen mitt i kroppen (gastroenterologen pratar om magens funktion och hur magen samverkar med kroppen i övrig)
- Magen i konsten (Konstvetare pratar om kvinnobilder under olika epoker).
- Nutritionist pratar om kost, hälsa och motion.Fråga experten om din mage.

Prebiotika ger bättre maghälsa


Just nu skriver jag en artikel om maghälsa för Tidningen Apoteket. Vilket har fått mig att helt snöa in på forskning om probiotika och prebiotika, mycket intressant. Jag gillar tanken på att miljarder små snälla bakterier kan få oss att må bättre.

Prebiotika är ju ett ganska nytt och mer okänt begrepp jämfört med probiotika, här kommer en kort förklaring:

Prebiotika- bakteriernas mat
Mycket förenklat är probiotika själva bakteriestammarna av goda bakterier medan prebiotika är bakteriernas mat. Prebiotika betyder ”före liv” och är kostfibrer och sockerarter i vanlig mat (till exempel i linser, bönor, lök och andra fiberrika grönsaker) eller tillsatt i preparatform. Prebiotika omsätts alltså av goda bakterier i våra tarmar så att de kan föröka sig. På så sätt stimuleras tillväxten av goda bakterier vilket har en positiv effekt på mag-tarmhälsan.

När ska prebiotika användas?
- Prebiotika används både för att ge en positiv effekt på tarmfloran men också för att hålla magen i trim. Kostfibereffekten gör att tarmarna behöver jobba, säger Helen Tillgren, apotekare och terapiområdesexpert på maghälsa.

Läs mer i kommande nr av Tidningen Apoteket som finns att hämta gratis på ett old school-apotek nära dig.

Bild: lånad från Norrmejerier, Verum Hälsofil. Här skapade byrån Saatchi & Saatchi idén med de söta, snälla bakterierna. Kommer ni ihåg när de var på bootcamp :)?