probiotika

Kartläggning av mikrofloran


New York Times skrev nyligen om ett nytt stort forskningsprojekt, Human Microbiome Project där många forskare har kartlagt människans bakterieflora för att hitta kopplingar till hälsa och sjukdom. Det femåriga projektet Human Microbiome Project kan jämföras med den kartläggning som har gjorts av människans gener, HUGO (Human Genome Project).

Human Microbiome Project har engagerat 200 forskare vid 80 institutioner som metodiskt har delat in genetiskt material av bakterier tagna från nästan 250 friska personer i sekvenser.

Forskarna upptäckte fler bakteriestammar än vad de hade förväntat sig- över tusen bakteriestammar för varje person. Varje persons samling av mikrober var dessutom individspecifik.

Kartläggningen kunde påvisa hur känslig vår mikroflora är för interaktioner, till exempel vilken inverkan antibiotika har på tarmfloran och hur lång återhämtningsperiod som krävs efter en antibiotikakur. Även samverkan och reaktioner på andra läkemedel kunde påvisas.

Resultatet visade också att beroende på sammansättning av mikroflora är vissa är mer känsliga för infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar och fetma medan andra är motståndskraftiga. På så sätt är vi nu ett steg närmare att kunna fastställa kriterier för hur en sund bakterieflora i till exempel tarmen bör vara sammansätt.

Nästa steg blir att utföra fler studier för att bättre kunna förstå kopplingen mellan vår kartlagda mikroflora och olika sjukdomar, för att på sikt förbättra vår hälsa genom att medvetet förändra mikrofloran och dess bakteriesammansättning.

Resultaten från Human Microbiome Project publicerads nyligen i tre PLoS tidskrifter och i Nature.

Träningen, träningen, träningen

Alltså det går så dåligt nu. Med träningen. Jag köpte ju de där Nike-skorna och tänkte äntligen komma igång med C25K-löpträningen (från soffan till 5 kilometer). Som ett brev på posten blev det 1. Snöstorm och så fick jag 2. Bihåleinflammation (som jag efter två veckor insåg att jag behövde äta antibiotika för att bli av med- är inne på sista kartan nu. Tar hög dos av Probiotika, Lactiplus i kombination med Activia och Actimel från Danone)

Sen är det väl så att det alltid finns ursäkter, det som gäller med träning är att bara göra det. Prioritera träningen och- just do it! Snöstorm eller inte. Men kanske inte med bihåleinflammation ändå...

Hur som helst, nu är jag nästan frisk så imorgon ska jag börja med mitt älskade Pilates-pass igen. Sen kör jag styrka och simning på söndag och på måndag, onsdag och fredag är det löpning som gäller.

För min del är det inte bara kroppen som tar stryk av att inte träna- jag känner mig även trött och kan bli lite låg om jag inte tränar på länge. Måste ju ha att göra med de endorfinkickar och den stressåterhämtning träning ger. Så nu längtar jag verkligen efter att komma igång igen.

Här har vi en tjej som springer i alla väder och lyckas pussla ihop det både med tvillingbarn och jobbet som müslidirektör (!) på Persgården på Visingsö. Susanne Dalslätt ska till och med fixa sin första Ironman snart. Tufft. Själv är jag som sagt glad om jag lyckas få till det här med att ta sig från soffan till 5 kilometer.

Självlysande bakterier kan avslöja cancer

Jag har tidigare skrivit om att mycket spännande händer kring forskning om probiotika. Om goda bakteriers koppling till vårt immunförsvar. Nyligen skrev SVTs Vetenskapsredaktion om hur probiotiska bakterier nu används i cancerforskning.

Dessa bakterier ger nämligen inte bara en god maghälsa utan kan också vara en effektiv hjälp i kampen mot cancertumörer.

Vetenskapsredaktionen skriver om hur en variant av probiotiska bakterier odlats fram till en typ av självlysande, så kallade bioluminiscenta yoghurtbakterier. De gavs intravenöst (med spruta) till möss med cancer.De självlysande bakterierna tog sig sedan in i cancertumörerna hos mössen. Därmed kunde forskarna ta unika 3D-bilder på cancertumörer i mössen.Bilder som är mycket mer avslöjande av hur tumören är formad än dagens vanliga tumörfotografier.

Enligt forskarna visar försöken också för första gången hur probiotika kan agera i cancertumörer. På sikt hoppas man kunna utnyttja den kunskapen till mer specialinriktad cancerbehandling.

Bild: Vetenskapsredaktionen, SVT

Goda bakterier kan skydda mot allergi

Idag upptäckte jag den här nyheten på SVT text-TV (och tycker det är lite kul att den går att länka till).

Många olika sorters goda bakterier som etableras tidigt i tarmen kan skydda mot utveckling av allergi hos barn, visar en studie utförd av Thomas Abrahamsson på Linköpings universitet.

Vid en vaginal förlossning sker denna etablering naturligt då barnet kommer i kontakt med mammans bakterieflora. Barn som föds med kejsarsnitt får i sig goda bakterier både genom hudkontakt och bröstmjölk.

Även bakterier i omgivningen, i hemmet är viktigt för barnets immunförsvar. Alltför rena och bakterifria ytor blir enligt Thomas Abrahamsson en grogrund för astma och allergier:

- Bakterier får barnets immunförsvar att mogna på bästa sätt.

En bra anledning att strunta i de där dammråttorna i hörnet idag då…

Spännande forskning om maghälsa och bakterier


Igår skrev DN om spännande, ny forskning om maghälsa och tarmbakterier. I studier på möss har man sett att en normal tarmflora påverkar psykologiska faktorer och beteendemönster. Till exempel att undvika faror, att orientera sig och ta in intryck från omgivande miljö.

- Bakterierna och vi har en mycket lång gemensam historia. De har ett intresse av att vi ska överleva. Man kan tänka sig att de sänder en signal till vår hjärna som säger: var försiktig, säger Dusko Ehrlich,en av världens främsta experter på tarmbakterier som jobbar på på det franska institutet för jordbruksforskning INRA, till DN.

Forskningen om maghälsa och bakterier är bara i startgroparna men har ändå lyckats hitta samband till sjukdomar som allergi, astma, autism, cancer och neurologiska sjukdomar.Här behövs mer forskning för säkrare resultat men när det gäller inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Min kommentar
Alltså borde det finnas en extremt lovande marknad för produkter med probiotika, goda bakterier. Men en naturlig tarmflora är svår att efterlikna. Än vet inte forskarna den exakta avvägningen mellan vilka och hur många som behövs av de olika bakteriestammarna. Individuella skillnader gör det hela svårare och det är svårt att hitta en universal lösning som fungerar för alla (som inom så många andra områden med hälsokoppling...).

Kan probiotika minska stress?

Vi vet redan att goda bakterier är bra för vår maghälsa och immunförsvaret. Nu visar en ny studie att probiotika även kan påverka hjärnan och dämpa stressreaktioner.

En fransk studie som nyligen publicerades i British Journal of Nutrition visar ett samband mellan tarmflora, hjärnan och stress. I det här fallet fick flera kvinnor testa ett preparat som innehöll en kombination av två dokumenterade probiotiska bakterier (Lactobacillus helveticus Rosell-52 och Bifidobacterium longum Rosell-175).

I studien genomfördes psykiska självskattningstester och mätningar av kortisol i urinen, en biomarkör för stresspåslag. Resultatet visade att en månads intag av probiotika hade effekt på ångest, depression och stress.

Fler studier behövs innan vi kan säkra sambandet mellan probiotika och psykologiska effekter. Men en sak är säker, forskningen om goda bakterier har bara börjat, vi har många spännande överraskningar framför oss.

Mer om det här kan ni läsa i min kommande artikel om probiotika och maghälsa i tidningen Amelia. Återkommer när den finns i butik.

PS. På bilden ser ni ett bud med probiotika, Danones Actimel, komplett med mössa och vantar :) dock var det inte Actimel som testades i just den här studien.

Vårgodis

Vårens primör no 1, sparris, är fortfarande som godast, billigast och hittas från en odling nära dig (eller ja, ganska nära... relativt lätt att få tag i svensk sparris i alla fall, till exempel från Gotland). Och nu är det ju snart mer försommar än vår men som sagt, sparris is still going strong.

Jag gillar att äta sparris med tuggmotstånd, lite smält smör eller parmesan och lite salt. Perfekt tillbehör till det mesta.

Nyttigt är det ju också så klart, sparris är fullproppat med B-vitaminen folat, c- och a-vitaminer, antioxidanter och lite kalcium. Dessutom en stor dos fibrer och prebiotika i form av tex inulin, som ger bra maghälsa.

Nya smaker

Idag fick jag ett bud med Provivas probiotiska fruktdrycker som kommit i nya smaker. De har tillsatt Lactobacillus plantarum 299 v som kan ha bra effekt mot gasbildning. Ännu bättre hade det kanske varit om de hade kompletterat med fler probiotiska bakteriestammar = större effekt.

Dryckerna var riktigt goda men om du tänker på vikten ska du kanske hålla dig till ett glas (2,5 dl) om dagen. Provivas drycker innehåller bara 5% naturligt socker. Beroende på vad du äter och dricker i övrigt under dagen ger det ändå lite extra kalorier. Men tänk balans, drar du av något annat eller rör på dig lite extra så är det inga problem.

Prebiotika ger bättre maghälsa


Just nu skriver jag en artikel om maghälsa för Tidningen Apoteket. Vilket har fått mig att helt snöa in på forskning om probiotika och prebiotika, mycket intressant. Jag gillar tanken på att miljarder små snälla bakterier kan få oss att må bättre.

Prebiotika är ju ett ganska nytt och mer okänt begrepp jämfört med probiotika, här kommer en kort förklaring:

Prebiotika- bakteriernas mat
Mycket förenklat är probiotika själva bakteriestammarna av goda bakterier medan prebiotika är bakteriernas mat. Prebiotika betyder ”före liv” och är kostfibrer och sockerarter i vanlig mat (till exempel i linser, bönor, lök och andra fiberrika grönsaker) eller tillsatt i preparatform. Prebiotika omsätts alltså av goda bakterier i våra tarmar så att de kan föröka sig. På så sätt stimuleras tillväxten av goda bakterier vilket har en positiv effekt på mag-tarmhälsan.

När ska prebiotika användas?
- Prebiotika används både för att ge en positiv effekt på tarmfloran men också för att hålla magen i trim. Kostfibereffekten gör att tarmarna behöver jobba, säger Helen Tillgren, apotekare och terapiområdesexpert på maghälsa.

Läs mer i kommande nr av Tidningen Apoteket som finns att hämta gratis på ett old school-apotek nära dig.

Bild: lånad från Norrmejerier, Verum Hälsofil. Här skapade byrån Saatchi & Saatchi idén med de söta, snälla bakterierna. Kommer ni ihåg när de var på bootcamp :)?